| |
Datum |
Händelse(r) |
| 1 | 1890 | - 1890: 1890 - Folkräkning genomfördes.
|
| 2 | 1895 | - 1895: 1895 - Församlingsboken ersätter husförhörsboken. Då försvann också husförhör och anteckningar av religiöst slag i boken.
|
| 3 | 1899 | - 1899: 1899 - Landsarkivet i Vadstena bildades.
|
| 4 | 1900 | - 1900: 1900 - Folkräkning genomfördes.
|
| 5 | 1901 | - 1901: 1901 - Namnfördning som reglerade hur antagande av efternamn skulle gå till. Systemet med patronymikon skulle avvecklas. Ersattes 1963 av Sveriges första namnlag.
|
| 6 | 1903 | - 1903: 1903 - Landsarkiven i Uppsala och i Lund bildades.
- 1903: 1903 - Malmö stadsarkiv bildades.
|
| 7 | 1905 | - 1905: 1905 - Landsarkivet i Visby bildades.
- 1905: 1905 - Lag om oäkta barns (födda utanför äktenskapet) arvsrätt efter modern och moderns släktingar. Före 1905 hade oäkta barn inte rätt att ärva vare sig modern eller fadern.
|
| 8 | 1908 | - 1908: 1908 - Jordregister innehåller en förteckning över jordegendomar på landet.
|
| 9 | 1910 | - 1910: 1910 - Folkräkning genomfördes.
|
| 10 | 1911 | - 1911: 1911 - Landsarkivet i Göteborg bildades.
|
| 11 | 1914 | - 1914—1918: 1914 - Första världskriget (1914-1918)
|
| 12 | 1915 | - 1915: 1915 - Bestämdes att användandet av beteckningen oäkta barn i kyrkobokföringen och folkbokföringen skulle upphöra.
|
| 13 | 1917 | - 1917: 1917 - Endast fadern kan antecknas som okänd i födelseboken.
- 1917: 1917 - Före 1917 användes begreppet fosterbarn och fosterföräldrar. Adoption infördes i svensk lag i form av svaga adoptioner. Denna form fanns kvar fram till 1971. Efter 1971 blev alla adoptioner starka.
- 1917: 1917 - Båda föräldrarna måste i fortsättningen erkänna och försörja sina egna barn som var födda utanför äktenskapet s.k. oäkta barn.
|
1885 - 1917 (32 år)