Händelser relaterade till släktforskning
Händelser i Sverige från 1200-talet till nutid som ligger till grund för dagens släktforskning
| Årtal | Händelse |
| 1215 | Lysning till äktenskap går tillbaka till Laterankonciliet 1215. |
| 1434 | Engelbrektsupproret: Engelbrekt reser sig mot kung Erik får stöd av alla ständer. Upproret ebbar ut när Engelbrekt mördas 1436. |
| 1471 | Slaget vid Brunkeberg: Sturepartiet som ville att Sverige skulle utträda ur Kalmarunionen slogs mot kung Kristian I. |
| 1500 | Patronymikon användes som innebar att en person var faderns son (t.ex. Anders son = Andersson) eller dotter (Anders dotter = Andersdotter). Dessa patronymikon var inte ärftliga. Användandet av efternamn som vi idag känner igen infördes först med 1901 års Namnfördning. |
| 1524 | Jordebok var en förteckning över Sveriges jordegendomar. Den sista var färdig och komplett 1885. |
| 1527 | Västerås riksdag - Reformationen: Gustav Vasa tar makten över kyrkan och klipper banden med Rom. Kyrkan färdigreformerad vid Uppsala möte och beslutet undertecknades 20 mars 1593 av hertig Karl, rådet, biskoparna och meniga prästerskapet, med namn och sigill. |
| 1544 | Kronan ärvs: Sverige blir ärftligt kungarike. |
| 1608 | Kyrklig personregistrering införs. Den blev mycket begränsad under lång tid. |
| 1618 | Riksarkivets föregångare inrättades genom en Kansliordning den 16 oktober 1618 av Axel Oxenstierna. |
| 1628 | Lantmäterikontoret bildades inom Kammarkollegiet. |
| 1630 | Mantalslängd upprättas årligen över personer som var skyldiga att betala mantalspengar (skatt). Mantalslängden innehöll bl.a. alla mantalsskrivnas namn, adress och yrke. |
| 1633 | Flyttningsbetyg införes. Prästmötet i Linköping på förslag av biskop Botvidi beslöt att "ingen person, man eller qvinna, pijga eller dreng, tages ihn i någon sochn med mindre the hafue bref och godh å besked hvad och hvadan the äre." Detta var den första föreskriften i vårt land om flyttningsbetyg. |
| 1634 | Antalet län eller hövdingedömen i Sverige blev 12. |
| 1686 | Kyrklig personregistrering. Genom detta års kyrkolag fick vi riksomfattande regler. I lagen angavs noggrant vilka anteckningar som skulle föras. |
| 1686 | Folkundervisning i Sverige ska enligt Kyrkolagen genomföras i varje socken av kyrkan. |
| 1686 | Hor och lönskaläge innebar enligt Kyrkolagen att kvinnan (horan) bestaffades av kyrkan vid utomäktenskaplig förbindelse. |
| 1726 | Husförhör och förande av husförhörsbok påbjöds i Konventikelplakatet. Husförhören kunde ske i kyrkan men senare även i hemmen över hela landet. |
| 1734 | Bouppteckning blev obligatoriskt att upprättas vid dödsfall. |
| 1734 | Hor och lönskaläge blev enligt lag brottsligt både för mannen och kvinnan. År 1866 avskaffades hor och lönskaläge som ett brott i Strafflagen. |
| 1749 | Folkräkning genomförs för första gången i Sverige. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860 - 1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990. Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten. SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats. |
| 1753 | Gregorianska kalendern införs i Sverige genom att hoppa över 11 dagar i februari. |
| 1765 | Husförhöret och straffet för uteblivelse skärptes. |
| 1766 | Den första tryckfrihetsförordningen antogs detta år med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur. |
| 1778 | Gustav III:s barnamordsplakat innebar bl.a. att en ogift kvinna inte fick utsättas för förnedrande av vare sig kyrkan eller rättsväsendet, hon fick rätt att dölja havandeskapet och föda som ”okänd moder” samt hon fick inte tvingas att avslöja vem som gjort henne med barn. Före 1778 gjorde kyrkan och rättsväsendet allt för att få kvinnan att bekänna vem mannen var. Men lägersmål d.v.s. sex utanför äktenskapet förblev fortfarande brottsligt. |
| 1805 | Krigsarkivet bildades. |
| 1810 | Antalet län i Sverige blev 24. |
| 1810 | Förbjöds bruket av tvångsmedel för att förmå motvilliga personer att gifta sig med varandra i samband med brutet äktenskapslöfte. |
| 1827 | Lantmäteristyrelsen bildades som egen myndighet. |
| 1842 | Allmän folkskola skulle inrättas i alla socknar och församlingar i städerna senast 1847. Skolstadgan innehöll däremot inte någon skolplikt för barnen. Undervisning skulle erbjudas till de som ville gå. Allmän Folkskola upphörde 1971 när beslut om införande av en Enhetsskola togs. |
| 1856 | Föräldrar kan antecknas som okända i födelseboken. |
| 1858 | Statistiska centralbyrån bildades och avlöste då Tabellkommissionen som centralt statligt organ. Svensk statlig statistikproduktion går tillbaka till 1749, då arbetet med tabellverket påbörjades. |
| 1860 | Folkräkning genomfördes. |
| 1863 | Kvinnor (ogifta) blev automatiskt myndiga vid 25 års ålder. Gifte kvinnan sig blev hon åter omyndig med den äkta mannen som förmyndare. Före 1863 var kvinnor omyndiga hela livet förutom vissa undantag. |
| 1863 | Den 1 januari 1863 ersattes det gamla förvaltningsorganet socknen med två olika kommuner (1862 års kommunalförordningar). En borgerlig (civil, medborgerlig) kommun och en kyrklig kommun (församling) bägge med skilda organ och med skilda uppgifter. |
| 1864 | Lägersmål mellan två ogifta vuxna personer (man och kvinna) avkriminaliserades helt. |
| 1864 | Näringsfrihetsförordningen: Skråväsendet avskaffas. Kvinnor får rätt att driva handel och utöva tidigare förbjudna yrken. |
| 1870 | Folkräkning genomfördes. |
| 1874 | Fick gifta kvinnor rätt att själva bestämma över sin egen inkomst. |
| 1880 | Folkräkning genomfördes. |
| 1882 | Allmän 6-årig folkskola beslutades införas och den skulle också vara obligatorisk för alla barn (=skolplikt). Först 1920 var detta genomfört i hela landet. |
| 1884 | Fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen (21 år). |
| 1890 | Folkräkning genomfördes. |
| 1895 | Församlingsboken ersätter husförhörsboken. Då försvann också husförhör och anteckningar av religiöst slag i boken. |
| 1899 | Landsarkivet i Vadstena bildades. |
| 1900 | Folkräkning genomfördes. |
| 1901 | Namnfördning som reglerade hur antagande av efternamn skulle gå till. Systemet med patronymikon skulle avvecklas. Ersattes 1963 av Sveriges första namnlag. |
| 1903 | Landsarkiven i Uppsala och i Lund bildades. |
| 1903 | Malmö stadsarkiv bildades. |
| 1905 | Landsarkivet i Visby bildades. |
| 1905 | Lag om oäkta barns (födda utanför äktenskapet) arvsrätt efter modern och moderns släktingar. Före 1905 hade oäkta barn inte rätt att ärva vare sig modern eller fadern. |
| 1908 | Jordregister innehåller en förteckning över jordegendomar på landet. |
| 1910 | Folkräkning genomfördes. |
| 1911 | Landsarkivet i Göteborg bildades. |
| 1914 | Första världskriget (1914-1918) |
| 1915 | Bestämdes att användandet av beteckningen oäkta barn i kyrkobokföringen och folkbokföringen skulle upphöra. |
| 1917 | Endast fadern kan antecknas som okänd i födelseboken. |
| 1917 | Före 1917 användes begreppet fosterbarn och fosterföräldrar. Adoption infördes i svensk lag i form av svaga adoptioner. Denna form fanns kvar fram till 1971. Efter 1971 blev alla adoptioner starka. |
| 1917 | Båda föräldrarna måste i fortsättningen erkänna och försörja sina egna barn som var födda utanför äktenskapet s.k. oäkta barn. |
| 1918 | Spanska sjukan: 1900-talets största epidemi drabbar hela jorden och skördar fler dödsoffer än första världskriget. |
| 1920 | Folkräkning genomfördes. |
| 1921 | Gifta kvinnor förblev omyndiga ända fram till 1921 då även de fick bli myndiga vid 21 års ålder. |
| 1921 | Kvinnor får rösträtt: Därmed är den allmänna rösträtten införd i Sverige. |
| 1926 | Legostadgan från 1833 upphävdes och upphörde att gälla. Den första legostadgan utfärdades redan 1664. Sedan kom nya 1686, 1723, 1739, 1805 och 1833. En legostadga var en svensk lag som reglerade förhållandet mellan arbetsgivare (husbonde) och anställda (tjänstefolk, tjänstehjon). Även löner och anställningstid reglerades i legostadgan. |
| 1928 | Barn födda utanför äktenskapet (oäkta) kunde få ärva fadern om han hade särskilt anmält att barnet skulle få ärva honom. |
| 1930 | Folkräkning genomfördes. |
| 1930 | Landsarkivet i Östersund bildades. |
| 1932 | Fastighetsregister innehåller en förteckning över alla fastigheter i Sverige. |
| 1935 | Folkräkning genomfördes. |
| 1935 | Landsarkivet i Härnösand bildades. |
| 1936 | Allmän 7-årig folkskola beslutades införas i hela landet. Först omkring 1949 var detta genomfört i hela landet. |
| 1939 | ärldskriget (1939-1945) |
| 1940 | Folkräkning genomfördes. |
| 1943 | Stockholms stadsarkiv invigdes. Arkivet stod dock helt klart först 1959. |
| 1945 | Folkräkning genomfördes. |
| 1947 | Personakt för varje person upprättas av Svenska kyrkan (församlingarna). Är en sammanställning av olika uppgifter. Upphörde 1991 när Skatteverket tog över folkbokföringen. |
| 1948 | Mikrofilmning genomfördes av Mormonkyrkan (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga) av 100 miljoner sidor ur svenska arkiv. Det blev 61 000 rullar film som täckte i stort sett all kyrkobokföring fram till 1895. Arbetet avslutades 1963. Kopia av mikrofilmen finns vid Riksarkivet i Stockholm och vid Landsarkiven. |
| 1950 | Allmän 9-årig Enhetsskola beslutades att införas på sikt i hela landet. År 1962 ändrades namnet på skolformen till Grundskola. Först 1972 var Grundskolan införd i hela landet. Under 1950-talet infördes en Allmän 8-årig folskola. |
| 1950 | Folkräkning genomfördes. |
| 1959 | Adoption infördes i form av stark adoption. Efter 1971 blev alla adoptioner starka. Detta innebar att alla rättsverkningar mellan adoptivbarnet och dess biologiska föräldrar klipptes av. |
| 1960 | Folkräkning genomfördes. |
| 1963 | Namnlag den första i Sverige. Den förra år 1901 var en Förordning. Nu avskaffades bruket av patronymikon slutgiltigt. Ersattes 1982 av Sveriges andra namlag. |
| 1965 | Folkräkning genomfördes. |
| 1969 | Lysning till äktenskap blev frivilligt. |
| 1970 | Folkräkning genomfördes. |
| 1970 | Barn födda utanför äktenskapet (oäkta) fick full arvsrätt efter både fadern och modern. |
| 1971 | Alla adoptioner är starka d.v.s. alla band till de biologiska föräldrarna klipps av. Även tidigare genomförda adoptioner blev starka. |
| 1974 | Lantmäteriverket bildades. |
| 1975 | Folkräkning genomfördes. |
| 1980 | Folkräkning genomfördes. |
| 1982 | Ny Namnlag, ersätter 1963 års Namnlag. Namnlagen beskriver på vilket sätt en person kan förvärva ett efternamn respektive förlora rätten till ett efternamn. För vissa efternamn, sk egenartade efternamn, finns ett utökat skydd i namnlagen. I namnlagen finns också riktlinjer för vad som inte är lämpligt att ha som namn. Det är till exempel inte tillåtet att ta ett namn som kan uppfattas som benämning på en järnvägsstation eller ett postkontor. |
| 1985 | Folkräkning genomfördes. |
| 1990 | Folkräkning genomfördes. |
| 1991 | Folkbokföringen övergår den 1 juli 1991 från Svenska kyrkan till den världsliga makten d.v.s. staten (Skatteverket). Den nya folkbokföringen ersätter kyrkobokföringen och mantalsskrivningen. |
| 1995 | Krigsarkivet ingår organisatoriskt i Riksarkivet. |
| 1995 | Genline bildades och de första publiceringarna på Internet genomfördes år 2001. Upphörde den 1 januari 2015. |
| 2006 | Lag om lägenhetsregister vilket innebär att ett landsomfattande register över lägenheter i Sverige upprättas av Lantmäteriverket. Ansvaret för registert övergår 2010 till Kommunerna som ska ansvara för förvaltning och uppdatering. |
| 2007 | Start för vår hemsida. |
| 2008 | Lantmäteriet bildades den 1 september 2008 genom sammanslagning av Lantmäteriverket och de 21 Lantmäterimyndigheterna ute i landet. |
| 2010 | Riksarkivet och Landsarkiven slogs ihop den 1 januari 2010 till en myndighet. |
| 2016 | Från den 1 januari 2016 sker folkbokföring i en kommun och inte i en församling. För detta ändamål införs en indelning i Distrikt enligt Förordning 2015:493. Lantmäteriets föreskrift om distrikt framgår i LMFS 2015:15. Distriktens namn motsvarar de namn församlingarna i Svenska kyrkan hade den 31 december 1999. |