| |
Datum |
Händelse(r) |
| 1 | 1686 | - 1686: 1686 - Kyrklig personregistrering. Genom detta års kyrkolag fick vi riksomfattande regler. I lagen angavs noggrant vilka anteckningar som skulle föras.
- 1686: 1686 - Folkundervisning i Sverige ska enligt Kyrkolagen genomföras i varje socken av kyrkan.
- 1686: 1686 - Hor och lönskaläge innebar enligt Kyrkolagen att kvinnan (horan) bestaffades av kyrkan vid utomäktenskaplig förbindelse.
|
| 2 | 1726 | - 1726: 1726 - Husförhör och förande av husförhörsbok påbjöds i Konventikelplakatet. Husförhören kunde ske i kyrkan men senare även i hemmen över hela landet.
|
| 3 | 1734 | - 1734: 1734 - Bouppteckning blev obligatoriskt att upprättas vid dödsfall.
- 1734: 1734 - Hor och lönskaläge blev enligt lag brottsligt både för mannen och kvinnan. År 1866 avskaffades hor och lönskaläge som ett brott i Strafflagen.
|
| 4 | 1749 | - 1749: 1749 - Folkräkning genomförs för första gången i Sverige. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860 - 1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990.
Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten.
SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.
|
| 5 | 1753 | - 1753: 1753 - Gregorianska kalendern införs i Sverige genom att hoppa över 11 dagar i februari.
|
| 6 | 1765 | - 1765: 1765 - Husförhöret och straffet för uteblivelse skärptes.
|
| 7 | 1766 | - 1766: 1766 - Den första tryckfrihetsförordningen antogs detta år med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
|
| 8 | 1778 | - 1778: 1778 - Gustav III:s barnamordsplakat innebar bl.a. att en ogift kvinna inte fick utsättas för förnedrande av vare sig kyrkan eller rättsväsendet, hon fick rätt att dölja havandeskapet och föda som ”okänd moder” samt hon fick inte tvingas att avslöja vem som gjort henne med barn. Före 1778 gjorde kyrkan och rättsväsendet allt för att få kvinnan att bekänna vem mannen var. Men lägersmål d.v.s. sex utanför äktenskapet förblev fortfarande brottsligt.
|
| 9 | 1805 | - 1805: 1805 - Krigsarkivet bildades.
|
| 10 | 1810 | - 1810: 1810 - Antalet län i Sverige blev 24.
- 1810: 1810 - Förbjöds bruket av tvångsmedel för att förmå motvilliga personer att gifta sig med varandra i samband med brutet äktenskapslöfte.
|
| 11 | 1827 | - 1827: 1827 - Lantmäteristyrelsen bildades som egen myndighet.
|
| 12 | 1842 | - 1842: 1842 - Allmän folkskola skulle inrättas i alla socknar och församlingar i städerna senast 1847. Skolstadgan innehöll däremot inte någon skolplikt för barnen. Undervisning skulle erbjudas till de som ville gå. Allmän Folkskola upphörde 1971 när beslut om införande av en Enhetsskola togs.
|
| 13 | 1856 | - 1856: 1856 - Föräldrar kan antecknas som okända i födelseboken.
|
| 14 | 1858 | - 1858: 1858 - Statistiska centralbyrån bildades och avlöste då Tabellkommissionen som centralt statligt organ. Svensk statlig statistikproduktion går tillbaka till 1749, då arbetet med tabellverket påbörjades.
|
| 15 | 1860 | - 1860: 1860 - Folkräkning genomfördes.
|
| 16 | 1863 | - 1863: 1863 - Kvinnor (ogifta) blev automatiskt myndiga vid 25 års ålder. Gifte kvinnan sig blev hon åter omyndig med den äkta mannen som förmyndare. Före 1863 var kvinnor omyndiga hela livet förutom vissa undantag.
- 1863: 1863 - Den 1 januari 1863 ersattes det gamla förvaltningsorganet socknen med två olika kommuner (1862 års kommunalförordningar). En borgerlig (civil, medborgerlig) kommun och en kyrklig kommun (församling) bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.
|
| 17 | 1864 | - 1864: 1864 - Lägersmål mellan två ogifta vuxna personer (man och kvinna) avkriminaliserades helt.
- 1864: 1864 - Näringsfrihetsförordningen: Skråväsendet avskaffas. Kvinnor får rätt att driva handel och utöva tidigare förbjudna yrken.
|
| 18 | 1870 | - 1870: 1870 - Folkräkning genomfördes.
|
| 19 | 1874 | - 1874: 1874 - Fick gifta kvinnor rätt att själva bestämma över sin egen inkomst.
|
| 20 | 1880 | - 1880: 1880 - Folkräkning genomfördes.
|
| 21 | 1882 | - 1882: 1882 - Allmän 6-årig folkskola beslutades införas och den skulle också vara obligatorisk för alla barn (=skolplikt). Först 1920 var detta genomfört i hela landet.
|
| 22 | 1884 | - 1884: 1884 - Fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen (21 år).
|
| 23 | 1890 | - 1890: 1890 - Folkräkning genomfördes.
|
| 24 | 1895 | - 1895: 1895 - Församlingsboken ersätter husförhörsboken. Då försvann också husförhör och anteckningar av religiöst slag i boken.
|
| 25 | 1899 | - 1899: 1899 - Landsarkivet i Vadstena bildades.
|
| 26 | 1900 | - 1900: 1900 - Folkräkning genomfördes.
|
| 27 | 1901 | - 1901: 1901 - Namnfördning som reglerade hur antagande av efternamn skulle gå till. Systemet med patronymikon skulle avvecklas. Ersattes 1963 av Sveriges första namnlag.
|
| 28 | 1903 | - 1903: 1903 - Landsarkiven i Uppsala och i Lund bildades.
- 1903: 1903 - Malmö stadsarkiv bildades.
|
| 29 | 1905 | - 1905: 1905 - Landsarkivet i Visby bildades.
- 1905: 1905 - Lag om oäkta barns (födda utanför äktenskapet) arvsrätt efter modern och moderns släktingar. Före 1905 hade oäkta barn inte rätt att ärva vare sig modern eller fadern.
|
| 30 | 1908 | - 1908: 1908 - Jordregister innehåller en förteckning över jordegendomar på landet.
|
| 31 | 1910 | - 1910: 1910 - Folkräkning genomfördes.
|
| 32 | 1911 | - 1911: 1911 - Landsarkivet i Göteborg bildades.
|
| 33 | 1914 | - 1914—1918: 1914 - Första världskriget (1914-1918)
|
| 34 | 1915 | - 1915: 1915 - Bestämdes att användandet av beteckningen oäkta barn i kyrkobokföringen och folkbokföringen skulle upphöra.
|
| 35 | 1917 | - 1917: 1917 - Endast fadern kan antecknas som okänd i födelseboken.
- 1917: 1917 - Före 1917 användes begreppet fosterbarn och fosterföräldrar. Adoption infördes i svensk lag i form av svaga adoptioner. Denna form fanns kvar fram till 1971. Efter 1971 blev alla adoptioner starka.
- 1917: 1917 - Båda föräldrarna måste i fortsättningen erkänna och försörja sina egna barn som var födda utanför äktenskapet s.k. oäkta barn.
|
1661 - Okänt