| |
Datum |
Händelse(r) |
| 1 | 1215 | - 1215: 1215 - Lysning till äktenskap går tillbaka till Laterankonciliet 1215.
|
| 2 | 1434 | - 1434—1436: 1434 - Engelbrektsupproret: Engelbrekt reser sig mot kung Erik får stöd av alla ständer. Upproret ebbar ut när Engelbrekt mördas 1436.
|
| 3 | 1471 | - 1471: 1471 - Slaget vid Brunkeberg: Sturepartiet som ville att Sverige skulle utträda ur Kalmarunionen slogs mot kung Kristian I.
|
| 4 | 1500 | - 1500: 1500 - Patronymikon användes som innebar att en person var faderns son (t.ex. Anders son = Andersson) eller dotter (Anders dotter = Andersdotter). Dessa patronymikon var inte ärftliga. Användandet av efternamn som vi idag känner igen infördes först med 1901 års Namnfördning.
|
| 5 | 1524 | - 1524: 1524 - Jordebok var en förteckning över Sveriges jordegendomar. Den sista var färdig och komplett 1885.
|
| 6 | 1527 | - 1527—1593: 1593 - Västerås riksdag - Reformationen: Gustav Vasa tar makten över kyrkan och klipper banden med Rom. Kyrkan färdigreformerad vid Uppsala möte och beslutet undertecknades 20 mars 1593 av hertig Karl, rådet, biskoparna och meniga prästerskapet, med namn och sigill.
|
| 7 | 1544 | - 1544: 1544 - Kronan ärvs: Sverige blir ärftligt kungarike.
|
| 8 | 1608 | - 1608: 1608 - Kyrklig personregistrering införs. Den blev mycket begränsad under lång tid.
|
| 9 | 1618 | - 1618: 1618 - Riksarkivets föregångare inrättades genom en Kansliordning den 16 oktober 1618 av Axel Oxenstierna.
|
| 10 | 1628 | - 1628: 1628 - Lantmäterikontoret bildades inom Kammarkollegiet.
|
| 11 | 1630 | - 1630: 1630 - Mantalslängd upprättas årligen över personer som var skyldiga att betala mantalspengar (skatt). Mantalslängden innehöll bl.a. alla mantalsskrivnas namn, adress och yrke.
|
| 12 | 1633 | - 1633: 1633 - Flyttningsbetyg införes. Prästmötet i Linköping på förslag av biskop Botvidi beslöt att "ingen person, man eller qvinna, pijga eller dreng, tages ihn i någon sochn med mindre the hafue bref och godh å besked hvad och hvadan the äre." Detta var den första föreskriften i vårt land om flyttningsbetyg.
|
| 13 | 1634 | - 1634: 1634 - Antalet län eller hövdingedömen i Sverige blev 12.
|
| 14 | 1686 | - 1686: 1686 - Kyrklig personregistrering. Genom detta års kyrkolag fick vi riksomfattande regler. I lagen angavs noggrant vilka anteckningar som skulle föras.
- 1686: 1686 - Folkundervisning i Sverige ska enligt Kyrkolagen genomföras i varje socken av kyrkan.
- 1686: 1686 - Hor och lönskaläge innebar enligt Kyrkolagen att kvinnan (horan) bestaffades av kyrkan vid utomäktenskaplig förbindelse.
|
| 15 | 1726 | - 1726: 1726 - Husförhör och förande av husförhörsbok påbjöds i Konventikelplakatet. Husförhören kunde ske i kyrkan men senare även i hemmen över hela landet.
|
| 16 | 1734 | - 1734: 1734 - Bouppteckning blev obligatoriskt att upprättas vid dödsfall.
- 1734: 1734 - Hor och lönskaläge blev enligt lag brottsligt både för mannen och kvinnan. År 1866 avskaffades hor och lönskaläge som ett brott i Strafflagen.
|
| 17 | 1749 | - 1749: 1749 - Folkräkning genomförs för första gången i Sverige. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860 - 1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990.
Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen. År 1990 vägrade emellertid många svenskar att fylla i enkäten.
SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.
|
| 18 | 1753 | - 1753: 1753 - Gregorianska kalendern införs i Sverige genom att hoppa över 11 dagar i februari.
|
| 19 | 1765 | - 1765: 1765 - Husförhöret och straffet för uteblivelse skärptes.
|
| 20 | 1766 | - 1766: 1766 - Den första tryckfrihetsförordningen antogs detta år med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.
|
| 21 | 1778 | - 1778: 1778 - Gustav III:s barnamordsplakat innebar bl.a. att en ogift kvinna inte fick utsättas för förnedrande av vare sig kyrkan eller rättsväsendet, hon fick rätt att dölja havandeskapet och föda som ”okänd moder” samt hon fick inte tvingas att avslöja vem som gjort henne med barn. Före 1778 gjorde kyrkan och rättsväsendet allt för att få kvinnan att bekänna vem mannen var. Men lägersmål d.v.s. sex utanför äktenskapet förblev fortfarande brottsligt.
|
| 22 | 1805 | - 1805: 1805 - Krigsarkivet bildades.
|
| 23 | 1810 | - 1810: 1810 - Antalet län i Sverige blev 24.
- 1810: 1810 - Förbjöds bruket av tvångsmedel för att förmå motvilliga personer att gifta sig med varandra i samband med brutet äktenskapslöfte.
|
| 24 | 1827 | - 1827: 1827 - Lantmäteristyrelsen bildades som egen myndighet.
|
Ber 1742 - 1807 (65 år)