Anders Andersson föddes den 28 november 1862 i Ättarp i Gödelövs socken och församling, i Lyngby pastorat och i Bara kontrakt. Anders döptes den 30 november i Gödelövs kyrka.

Gödelövs kyrka -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Anders föräldrar var Anders Olsson 1837-1915 och Mätta Andersdotter 1835-1914. Stamfar Anders var andra barnet av totalt åtta. De andra var Bengta Andersdotter 1861-1862, Nils Andersson Rosberg 1865-1957 (ogift), Bengta Andersdotter 1869-1949 (gift med Christen Andersson), Lars Andersson 1871-1951 (gift med Henriette Classen), Karna Andersdotter 1874-1968 (gift med Nils Roslund), Johan Andersson 1877-1964 (gift med Christina Nilsdotter) och Olof Andersson 1882-1883.

Björnstorps fideikommiss med Björnstorps slott ägde nästan alla fastigheter och gårdar i Gödelövs socken. Ägare till fastigheterna och boende på slottet var någon i den friherrliga ätten Gyllenkrok. Fastigheter och gårdar arrenderades ut och brukades av traktens bönder. Detta innebar att väldigt många människor som föddes i Gödelöv och runt om i trakten arbetade och bodde på Björnstorp gods och det gjorde även Anders Olsson och Mätta Andersdotter.

Björnstorps slott -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Anders Olsson var gårdsdräng på Ättarps gård när stamfar Anders föddes 1862. Gården är kvar och utnyttjas av företaget Björnstorps och Svenstorps Gods för olika ändamål. Boningshusen är uthyrda till privat boende.

Ättarps gård -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Familjen flyttade 1865 till gården Gödelöv 11 där Anders Olsson arbetade som dräng. På gården bodde redan stamfar Anders farfar Ola Andersson och hans familj. Gården är inte kvar.
Familjerna Anders Olsson och Ola Andersson flyttade 1866 till gården Gödelöv 12 där Anders Olsson arbetade som dräng. Det kan vara den gård som är kvar och är uthyrd till privat boende. Marken brukas av godset.

Gödelöv 12:1 -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Familjen flyttar 1868 till ett så kallat gatehus som tillsammans med andra hus kallades för Gödelöv 24 i både kyrkoböckerna och mantalslängderna. Gatehuset är kvar och kallas ”Lilltorpet” och ligger öster om Björnstorps torg på södra sidan och alldeles intill vägen som går från Björnstorps torg mot väg 102. Enligt Gurli Sjöström (dotter till stamfars bror Johan) byggde Anders Olsson själv gatehuset. Här dog mor Mätta 1914 och far Anders 1915.

Lilltorpet -2008	Foto: Ulf Klinteberg

Anders gick i Hyllinge skola som varit skola sedan 1864. Skolan låg troligtvis söder om vägen mellan dagens Hyllinge och Björnstorps torg i närheten av smedjan (vid Björnstorps torg) och kan ha varit inrymd i den gård som kallades Ljungmöllan. Skolan stängdes 1878 efter en inspektion som visade att skolbyggnaden var för dålig.
Enligt Inskrivnings- och Huvudbok för Hyllinge skola blev Anders inskriven som nummer 304 den 23 januari 1871 då han var 8 år och slutade troligtvis 1876 då han var 14 år.

Under de sex skolåren var Anders närvarande och frånvarande följande antal dagar enligt tabellen:

I våra dagar tycker man säkert att närvaron var mycket låg. Man kan väl misstänka att Anders behövdes hemma och fick slita med någon form av arbete. Man får också ha i minnet att skolgången inte var obligatorisk d.v.s. skolplikt för barnen. Först 1882 blev skolgång obligatorisk för alla barn när 6-årig Folkskola beslutades införas i hela landet.

Anders fick under skoltiden betyg i Flit, Fattningsförmåga, Förståndsutveckling och Uppförande enligt följande tabell:

Man får nog säga att ovanstående betyg var mycket bra.

Enligt tabellen nedan fanns det 13 ämnen på skolschemat. Anders betyg framgår också i tabellen:

Bokstäverna var betygsgrader (A, a, Ab, ba, b, bc, C) som troligtvis var samma som användes i skolan så sent som på 1960-talet där b är godkänd och bc är underkänd.
Siffrorna var väl också betygsgrader i en skala 1-3. Att detta var i bruk redan på 1870-talet är något förvånande.

Betygen varierar ganska mycket över tiden. Variationen i betyg har säkert att göra med Anders varierande närvaro som säkert gjorde att han fick lägre betyg. Slutbetygen 1876 får väl ändå anses vara bra.

När Anders var 14 år konfirmerades han den 22 februari 1877 i Gödelövs kyrka.

I husförhören för perioden 1876-1881 framgår följande anteckningar om Anders:

Bokstäverna var betygsgrader (A, a, Ab, ba, b, bc, C) vid husförhör enligt en skala som också var i bruk i skolorna ända fram till 1960-talet där b var godkänd och bc var underkänd.
Läsningen avsåg tryckt stil och inte handskriven.
Med ”Förklaringen” avses hur väl Anders kunde förklara budorden i Luthers lilla katekes.
Med ”Förståelse” avses hur väl Anders förstod betydelsen i budorden och förklaringarna.
Av Anders betyg ovan kan man säga att han läste ganska bra, kunde någorlunda hjälpligt rabbla budorden och förklaringarna i Luthers katekes, men han förstod inte riktigt vad det betydde.

Eftersom Anders tydligen tänkt sig att bli smed kan man förmoda att han bör ha arbetat som lärling en tid i en smedja medan han fortfarande bodde hemma. Det kan vara så att han åren 1877-1880, kanske även tidigare under skoltiden, arbetat som lärling i smedjan på Björnstorp. Detta är ett antagande och framgår inte i några av de handlingar som har granskats.

Enligt Anders anställningskort vid spårvägen var han frikallad från militärtjänst.

Då Anders var nästan 19 år flyttar han från föräldrahemmet den 7 oktober 1881 till Björnstorps hus som var en benämning på alla de tjänstebostäder som fanns på godset för de anställda. Anders börjar arbeta i smedjan. Som lärling och gesäll fick Anders säkert inte en egen tjänstebostad utan fick kanske bo tillsammans med andra gesäller och lärlingar på smedjans loft eller i smedjans stall eller på loftet i smedens tjänstebostad. Anders stannar kvar i smedjan till den 30 december 1885.

Smedjan -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Smedens bostad -2007	Foto: Ulf Klinteberg

Det var i samband med flytten 1881 till Björnstorps hus och arbetet som smedgesäll som efternamnet Klinteberg börjar dyka upp i husförhörslängderna. Man kan förmoda att han då bestämt sig för att bli smed och tagit namnet Klinteberg.
Släkt-/familjenamn är ett efternamn som bärs av personer i en viss släkt. Släkt är en benämning för personer som är förenade genom blodsband eller äktenskap. Efternamn är den del av personens namn som anger till vilken familj man hör.

År 1901 kom den första lagen i Sverige som reglerade hur antagandet av ett släkt-/familjenamn skulle gå till men som också innebar förbud att använda patronymikon.  Före lagens tillkomst var det vanligen så att människor som inte var adel, präst eller borgare inte hade något släkt-/familjenamn. I stället brukades något som heter patronymikon som angav att ett barn var faderns son eller dotter. Dessa patronymikon var inte släkt-/familjenamn, inte ärftliga och kunde inte bytas bort. Däremot kunde man ta ett nytt släkt-/familjenamn bara genom att anmäla detta till prästen. För Anders innebar detta följande:
Anders far var ju Anders Olsson. Patronymikon innebär då att man tar faderns förnamn, i detta fall Anders och lägger till -son. Då får man Anders+son. Således blev det Anders Andersson.
I slutet på 1800-talet började man gå ifrån patronymikon och i stället ha fasta och ärftliga släkt-/familjenamn. Särskilt hantverkare som t.ex. smeder tog oftast ett nytt släktnamn.
Man kan nog förmoda att om Anders väntat till efter 1901 hade inte släkt-/familjenamnet Klinteberg blivit godkänt.
En muntlig historia, som flera ättlingar har hört, var att namnet Klinteberg kommer ifrån Klint i Romeleklint och att Romeleklint också är ett berg d.v.s. Klint+berg=Klinteberg.
En annan sak, som kan ha haft betydelse, var att det redan fanns personer som hette Klinteberg inte alls långt ifrån Gödelöv. Ägare till gården Torna Hällestad var Per Klinteberg som hade en son Anders Klinteberg född den 23 maj 1876. På en annan gård, Vallby 2 i Kyrkheddinge fanns det en ägare som hette August Klinteberg. Så namnet Klinteberg fanns i trakten när Anders tog detta släktnamn.
Det kan ju också vara så enkelt att Anders helt enkelt tyckte om namnet Klinteberg och tyckte att det lät bra.

Första adressen i Malmö var Bolagsgatan eller Flodgatan i Lugnet nära Triangeln.
I oktober 1886 flyttar han till Södra Förstadsgatan mellan Triangeln och Viktoriateatern.
Redan 1887 var det dags igen och han flyttar då som 25 åring till Grönegatan eller
Sankt Thomasgatan i närheten av Caroli kyrka och Kattsundsgatan.

S:t Thomasgatan(t.v.) Grönegatan(t.h.) -1965	Foto: Åke Jörleby

Anders (26 år) gifter sig med Elna (23 år) den 19 oktober 1889 i Sankt Petri kyrka i Malmö. Det nygifta paret flyttar till Södra Förstadsgatan nära Allmänna sjukhuset och här föds första barnet.

Därefter har Anders och familjen bott på följande platser:

• 1892-93 i Sofielund i Västra Skrävlinge socken.
• 1893-94 på Södra Förstadsgatan vid Södervärn i Malmö stad.
• 1894-96 på Södra Förstadsgatan eller Tallgatan nära Sankt Johannes kyrka i Malmö stad.
• 1896-1905 i Sofielund i Västra Skrävlinge socken.
• 1905-1907 på Fricksgatan nära Södervärns station i Malmö stad.
• 1907-1920 på Henrik Smithsgatan och Stenbocksgatan nära dagens Konsthögskola på Föreningsgatan i Malmö stad.

Den 15 juli 1920 sker sista flytten för Anders och Elna då de tillsammans med barnen Axel, Oscar, Anton och Olga flyttar in på Bragegatan 4 i kvarter Nr 9 Intagan i gamla Sofielund i Malmö stad. Enligt Malmö stads adresskalender 1920 ägde änkan Margaretha Perssons arvingar fastigheten och taxeringsvärdet var 2 500 kr
(ca 39 100 kr i 2007 års penningvärde). Hur mycket Anders och Elna köpte huset för har inte hittats. Här bor sedan Anders och Elna kvar i resten av deras liv.
Av de bostäder eller adresser/trappnummer i Malmö som Anders själv och senare familjen bott på är det endast huset på Stenbocksgatan 17, byggt 1903, som är kvar.

Stenbocksgatan 17 - 2007	Foto: Ulf Klinteberg

Vid en stickprovskontroll i medlemsförteckningarna för det Socialdemokratiska partiet i Malmö åren 1914-1917 och 1927-1931 har inte stamfar Anders hittats.

Stamfar Anders namn har inte hittats i de elevförteckningar som finns över elever som genomgått hovslagarutbildningen vid Alnarpsinstitutet åren 1872-1910.

Vid befolkningsräkningen 1890 står Anders fortfarande som smedgesäll, men vid befolkningsräkningen 1900 står Anders som smed. I den senare är faktiskt Anders efternamn felstavat. Det är ett mycket prydligt handskrivet utdrag ur Församlings-boken sidan 87 för Västra Skrävlinge församling i Oxie kontrakt i Malmöhus län den 31/12 1900. Där står det Anders Andersson Klintberg. Kanslisten har helt enkelt tappat bort ett e mellan t och b. Detta stavfel finns sedan med i andra källor. I befolkningsräkningen 1890 är efternamnet rättstavat. Detta är ett exempel på att det förekommer fel i källorna.

Var Anders började arbeta 1886, när han flyttade till Malmö, har inte kunnat klarläggas ännu. Det kan vara så att han började arbeta vid hästspårvägen som Malmö spårvägsaktiebolag var i färd med att organisera och som startades för allmänheten den 28 augusti 1887. Enligt Järn- och metallarbetarförbundet var Anders medlem i fackföreningen den 10 juni 1888 och enligt medlemsförteckningen var hans arbetsplats spårvagnsverkstaden. Med detta som grund är det rimligt att förmoda att han hade börjat där redan från start d.v.s. 28 augusti 1887 eller kanske redan tidigare för företaget måste väl ha organiserats och anställt personal före driftstart.          

Den 3 mars 1896 undertecknades ett kontrakt mellan Malmö Spårvägsaktiebolag och smeden A Klinteberg som innebar att Anders skulle ”...som smed tjena Bolaget…..” från och med den 1 juni 1896. Lönen var 75 kronor/månad. Han fick dessutom 25 kronor/månad för att avlöna ett biträde.
Anders började den 1 juni 1896 vid Malmö Spårvägsaktiebolag som var ett privat bolag som skötte lokaltrafiken i Malmö 1887-1904 med hästspårvagnar. Hästspårvägens anläggningar som stall, vagnhallar och smedja låg i nordvästra hörnet av Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg (gamla auktionskammaren) i kvarteret Lekatten. Inget är kvar idag utan där ligger bostadshus.

Personal på Hästspårvägen -c:a 1898-1904	Foto: Okänd

I slutet på 1890-talet hade man påbörjat utbyggnaden av spårvägen och dess anläggningar i kvarteret Spårvägen på Zenithsgatan 68. En ny verkstad, smedja och vagnhall byggdes här. Flera byggnader är kvar men har andra användningsområden.
Malmö Spårvägsaktiebolag kommunaliserades år 1905 till Malmö stads spårvägar som brukar förkortas MSS.

Anders fick som stipendiat åka till Stockholmsutställningen 1897 för att studera moderna växlar och spåranordningar.

Anders kända karriär inom spårvägen var så här:

Anders var tydligen fackligt intresserad och tidigt medlem i en fackförening.
I en rapport till förbundsstyrelsen från Avdelning 13 i Spårvägsförbundet daterad november 1908 framgår följande om Anders: Gift, sex barn, bostad om 2 rum och kök, inte absolutist, ålder 45 år, fackmedlem i 25 år, var tidigare smed, hyra per månad 22 kr (ca 960 kr år 2007), nuvarande lön var 125 kr/mån (ca 5 450 kr år 2007) och nuvarande yrke var förrådsförman.
Att Anders hade varit medlem i facket i 25 år redan 1908 innebar att han startade redan 1883 i någon fackförening. Det skulle i så fall ha varit ute på Björnstorps gods. Det är inte särskilt troligt att det fanns en fackförening på det privata godset vid den tiden. I detta projektarbete har det inte gått att klarlägga vilka fackföreningar och fackförbund Anders har varit medlem i och när. Följande har dock hittats:

• 1888-1889 medlem i Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet, Avdelning 4.
• 1904-1908 medlem i Svenska spårvägsförbundet, Avdelning 4 och 13.

• 1917-1927 medlem i Svenska kommunaltjänstemannaförbundet, Avdelning 1.
  Denna avdelning var Anders tydligen med och startade i Malmö just 1917.

Anders fick den 24 augusti 1921 Kungliga Patriotiska Sällskapets Medalj i silver av storlek mindre efter 25 års långvarig och trogen tjänst.

Anders lön år 1901 var 85 kr i månaden vilket motsvarar ca 50 700 kr i årslön i 2007 års penningvärde.
År 1908 fick han 125 kr i månaden vilket motsvarar ca 67 200 kr i årslön år 2007. År 1915 fick han 166,66 kr i månaden vilket motsvarar ca 72 050 kr i årslön år 2007. Anders årslön 1925 var 4 568,80 vilket motsvarar ca 108 200 kr år 2007. Han var med i spårvägspersonalens pensionskassa och betalade en krona i avgift i månaden. Han var också med i Malmö stads änke- och pupillkassa och betalde 9,13 kr i avgift i månaden. Pupill var ett gammalt ord för myndling eller minderårigt barn. En annan synonym till pupill är omyndig. Världens äldsta livförsäkringsbolag, som bildades 1783 och existerar fortfarande, heter ”Allmänna änke- och pupillkassan i Sverige”. Syfte är än idag att skydda en familjs ekonomi vid en familjeförsörjares dödsfall.

Anders gick i pension den 31 december 1927 som förrådsförman då han var 65 år. Han var trogen spårvägen i Malmö hela sitt yrkesverksamma liv. Anders fick ca 254 kr i månaden i pension vilket motsvarar ca 76 570 kr i årsinkomst i 2007 års penningvärde. Han var fortfarande medlem i spårvägspersonalens pensionskassa och betalade en krona i avgift i månaden.

Varken Anders eller Elna Klinteberg har hittats i gamla telefonkataloger. Man kan då utgå ifrån att de aldrig hade telefon.

Det finns fotografier på hela familjen när de sitter och står framför en kolonistuga. Där kan man se Adolf, Alma och Linnéa Sjögren, Elna och Anders Klinteberg samt Dagmar, Olga, Oscar, Anton och Axel Klinteberg. Den yngsta på fotot är Linnéa som var född 1910. Fotot kan kanske vara taget 1913-1915. Familjen bodde vid den tiden på Henrik Smithsgatan eller Stenbocksgatan. Kolonin och stugan borde väl inte ha legat alltför långt bort. Ingen levande i släkten kan minnas någon kolonistuga. Det har därmed inte gått att klara ut när man skaffade kolonistugan, när man gjorde sig av med den eller var den låg.

Kolonistugan -c:a 1913	Foto: Okänd

Anders dog den 29 april 1932 (69 år) av cardiosclerosis vilket innebär förkalkning av hjärtats kranskärl.  Begravningen var i Västra Skrävlinge kyrka den 5 maj 1932. Anders är begravd på Västra Skrävlinge kyrkogård. Gravplatsen har nummer 431. Gravplatsrätten är återlämnad och gravplatsen kommer att avvecklas under 2009. På samma gravplats är också Elna Klinteberg (1939-11-12), Alma (1969-10-25) och Adolf Sjögren (1973-04-28) samt Olga Klinteberg (1993-04-15) begravda.

Här är några minnesbilder av och om stamfar Anders:

• Anders tyckte inte om oväsen utan det skulle vara tyst runt honom.
• Man fick absolut inte gå på några gångar när Anders hade räfsat dem.
• Anders var allvarsam.
• Barnen skulle vara tysta och stilla.
• Man fick inte störa Anders.
• Anders var en bestämd man.
• Anders var absolut inte elak.
• Barn och barnbarn hade inte direkt någon nära kontakt med Anders.
• Anders var inte absolutist.
• Som pensionär gick han på auktioner. Var intresserad av nysilver och köpte en del också.

I bouppteckningen efter Anders (beteckning 32 Nr 460 ) den 17 maj 1932 står det faktiskt felaktig födelsemånad och födelsedag på Anders. Det står den 23 december 1862 i inledningstexten. Detta är ytterligare ett exempel på att det förekommer fel i källorna. Vidare framgår följande med uppräknat penningvärde till år 2007 inom parantes.

Närvarande vid förrättningen av bouppteckningen var sonen Oscar och änkan Elna, som hade fullmakt för övriga stärbhusdelägare Alma, Dagmar, Axel, Anton och Olga.

Länk till album med större foton och foton av originaldokumenten