Hembygdsforskning
Här finns resultaten av genomförd hembyggsforskning.» Hembygdsforskning «Föregående 1 2 3 » Bildspel
Kuriosa och berättelser
Lite hembygdsforskning från förr och nu.
KURIOSA OCH BERÄTTELSER Här kan du läsa om Bragegatan i Malmö, Fackföreningar och fackförbund i Malmö, Flyttningsdag, Gödelövs kyrka, Gödelövs skolväsen, Romeleklint, Saker och ting, Smedjan vid Björnstorps torg och Spårvägen i Malmö.
Bragegatan hette före 1911 Kanalgatan, Idunsgatan hette Storgatan, Lantmannagatan hette Linnégatan och Nobelvägen hette Banaholmsgatan. Innan kvarter och adresser enligt dagens modell infördes användes först bara ett tomtnummer och sedan också ett stadsäganummer. Anders och Elna bodde på tomt Nr 63C och stadsäga Nr 65 i kvarter Nr 9 Intagan. Dåtidens Bragegata var bara en kort vägsträcka mellan Idunsgatan och Stålbrandsgatan fram till järnvägen och det som i folkmun kallades ”Skomagarstigen” (=Heleneholmsstigen idag). Beslut om förlängning av Bragegatan mot Nobelvägen togs av Malmö Stadsfullmäktige den 1 juli 1932 enligt Stadsfullmäktiges protokoll § 145 och Bihang nr 125. Beslutet fick tydligen också konsekvenser för husnummer på hela gatan och Bragegatan 4 blev år 1938/1939 Bragegatan 37. Numera är adressen Bragegatan 35 C. År 1912 ägdes fastigheten av Järnvägsarbetaren Bengt Persson och adressen var Bragegatan 2a. Alla tre berörda tomterna (63 A, 63 B och 63 C) hade samma adress. Huset på Bragegatan 4 innehöll två lägenheter. Till Anders och Elna kom man via en smal gång rakt mot huset för att sedan böja av mot vänster till gavelingången. Denna flankerades av två uthus, ett med dass och ett med tvättstuga. Dessutom hade barnbarnet Gunnar, som bodde hos Anders och Elna, där fått sitt eget lilla enkla ställe för uppfödning av kanariefåglar. På baksidan fanns en lummig trädgård och utanför bara åkrar och ängar. Man gick in i lägenheten genom en liten farstu med takhöjd på högst 2 meter och kom sedan rakt in i köket som hade nedgång till en matkällare genom en lucka i golvet. Där fanns också en taklucka upp till vinden. Fastighetsbeteckningen har varierat på senare tid enligt följande:
De tre gamla husen revs 1990 och det blev fyra nya tomter. En samfällighet bildades för stigen/vägen in till de innersta tomterna. Samma år byggdes ett kedjehus på Bragegatan 37 A och B. Det dröjde ytterligare cirka 10 år innan de två innersta tomterna bebyggdes eftersom de hade ett ganska dåligt läge och var rätt svårsålda. De fick då adresserna Bragegatan 35 B och C istället för de mer logiska 37 C och D. Dagens Bragegatan 35 C är ett kedjehus på 126 kvm och tomten är 356 kvm. Taxeringsvärdet 2006 var 1 933 000 kronor. Vid senaste försäljningen 2007-06-01 var köpeskillingen 2 405 000 kronor.
Tänkbara fackföreningar och fackförbund som stamfar Anders kan ha varit medlem i var: - Malmö Jernarbetares Fackförening af 1884 som fanns 1884-1888. Det är tyvärr inte mycket arkivmaterial sparat från de olika fackförbunden. De har inte haft något krav på sig att arkivera sina handlingar eftersom de inte är myndigheter eller liknande. Anders Klinteberg har med hjälp av Eva Anderberg och Jan Persson forskat om stamfar Anders fackliga verksamhet. Resultatet är dokumenterat i en rapport som också finns på hemsidan kopplad till Anders Andersson Klinteberg. Rapporten finns också som Worddokument hos Anders Klinteberg.
Flyttningsdag eller Flyttdag var den dag, enligt 1833 års legostadga, ett legohjonavtal upphörde. Det var den 24 oktober i hela landet plus den 24 april i Stockholm. Vid byte av arbete och bostadsort fick man en veckas ledighet (i städer fyra dagar) s.k. frivecka eller slankvecka. Detta innebar att drängar och pigor på gårdarna oftast var anställda på ett eller två år eller ibland kanske tre. Därefter flyttade man till en annan gård och hoppades kanske på något bättre. Dessa flyttar och arbetsbyten skedde då i regel på flyttdagen. Legostadgan upphörde att gälla 1926. Senare har den 2 oktober länge gällt för bostadsbyte.
Kyrkan blev 1767 genom kunglig resolution utdömd och församlingen befalldes att istället gå till Genarps kyrka. Folk från Häckeberga skickades att riva kyrkan. Men bönderna i Gödelöv gick emot nedrivningen med våld och skickade också en ansökan till kungen om att få behålla sin kyrka. Kung Gustaf III upphävde också resolutionen. Sedan kyrkan varit stängd i 7 år öppnades den åter och reparationer utfördes. Kyrkan står kvar men används inte mellan jul och påsk.
Vid tiden för Anders skolgång fanns det inte någon skolplikt i Sverige utan allt deltagande i undervisningen var frivilligt. Enligt Folkskolestadgan från 1842 var varje socken och församling i städerna skyldiga att organisera minst en fast skola och lärare. Från och med 1858 kallades klasserna 1 och 2 för Småskola. Först 1882 blev skolgången obligatorisk (skolplikt) för alla barn när man beslutade att införa 6-årig Folkskola. Först 1920 var detta infört i hela landet.
I Romeleklint bor Klintafrun, om vilken många sagor berättas av allmogen. En större sten, på vilken man velat se ett nyckelhål, är dörren till hennes med skatter och dyrbarheter fyllda boning. Men även andra skatter än de som tillhör Klintafrun är gömda någonstans på berget men ingen har hittills lyckats bringa dem i dagen. Trakten är synnerligen rik på folksagor.
Patriotiska sällskapets medalj som stamfar Anders fick vid pensioneringen förvaras av Anders Klinteberg (släktgren Axel). Ansökan om medaljen lämnades in 1921-05-19 av direktör S Petrén som ingick i styrelsen för Malmö stads spårvägar. Protokollreferens vid Riksarkivet är RA/730145. När stamfar Anders fyllde 60 år fick han en stödkäpp med ingraveringen ”Till minne 28/11 1922 från Förmanskåren vid MSS”. MSS betyder Malmö Stads Spårvägar. Gunnar Nilsson (släktgren Dagmar) har stödkäppen. Gunnar har också ett ganska stort handgjort treklöver troligtvis i mässing hängande på väggen. Med största sannolikhet är det gjort av stamfar Anders. Den 3 mars 1896 undertecknades ett kontrakt mellan Malmö Spårvägsaktiebolag och smeden A Klinteberg som innebar att Anders skulle ”...som smed tjena Bolaget…..”. Stamfar Anders bror Nils Andersson Rosberg (1865-09-08 -- 1957-04-02) var dekorationsmålare, målare och tecknare. Nils avled ogift i Stockholm där han bodde på Skånegatan 1 i Högalids församling. Han målade också tavlor och ett antal av dessa hänger säkert hemma hos flera familjer i släkten. Nils var inte direkt någon säljande konstnär så tavlorna betingar inte något större ekonomiskt värde. Det står en hel del information om Nils i Svenskt Konstnärslexikon.
Smedjan, som fortfarande är i drift som smedja, ligger vid Björnstorps torg och ägs av baron Gyllenkrok. Vissa ombyggnader och förändringar i smedjan är gjorda för att klara dagens behov för Björnstorps och Svenstorps gods. Intill smedjan ligger den tjänstebostad, som är avsedd för smeden och hans familj, kvar.
Malmö Spårvägsaktiebolag (skrivs också Malmö Spårvägs AB) var ett privat bolag som skötte lokaltrafiken i Malmö 1887-1904. Spårvägstrafiken invigdes den 27 augusti 1887 och öppnades dagen därpå för allmänheten. Bolaget leddes av major Carl M Frick och trafiken bedrevs med gula hästspårvagnar. Den första linjen gick på enkelspår, med mötesspår, mellan Hamnen och Södervärn. Med början 1890 skedde en utbyggnad varvid trafiken delades upp i två linjer med röd och blå färgbeteckning. Den röda gick mellan Östervärn och Södervärn. Den blå gick mellan Hamnen och Stortorget. De gamla hästspårvagnshallarna (senare auktionskammaren) revs i september 1990. Bolaget kommunaliserades den 1 januari 1905 till Malmö stads spårvägar (MSS). Den 20 december 1906 elektrifierades spårvägen i Malmö. Hästspårvägsstallarna låg i nordvästra hörnet av Södra Förstadsgatan och Carl Gustavs väg i kvarteret Lekatten mellan 1887 och februari 1907. Reguljär omnibusstrafik, som ju ofta föregick spårväg i många andra städer, fanns i Malmö under perioden 1898-1907. Bolaget Malmö Omnibuss AB bildades den 1 juli 1898 och leddes av grosshandlaren Andreas Riis. Bolaget bedrev hästomnibusstrafik mellan Stortorget och Fridhem. Linjen var olönsam och lades ner den 4 augusti 1907 då den ersattes med Malmö stads spårvägars linje 4. Flera personer i släkten Klinteberg har gått i stamfar Anders fotspår och arbetat vid spårvägen enligt följande tabell:
Siffrorna för Anders bygger på ett antagande att han började direkt vid spårvägen 1886 när han flyttade till Malmö. Anders och Axel arbetade inte i trafiken utan i verkstaden. De andra arbetade i trafiken. Axel och Oscar fick Kungliga Patriotiska Sällskapets Medalj i silver av storlek mindre för lång och trogen tjänst samtidigt den 30 december 1941. Det var samma sorts medalj som stamfar Anders också fått. Stig och Lennart fick utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst. De valde en guldklocka istället för en medalj. Sedan Anders började 1886 och tills det Lennart gick i pension 1990 d.v.s. 104 år har det alltid funnits minst en Klinteberg vid spårvägen. När Lennart slutade var släkten Klinteberg den enda släkt som haft fyra manliga generationer som arbetat vid spårvägen. |
Ägare av original | Anders Klinteberg |
Datum | 13 Apr 2009 |
Länkad till | ANDERSSON KLINTEBERG, ANDERS |
Album | Stamfar Anders Klintebergs personhistoria, Hembygdsforskning |
» Hembygdsforskning «Föregående 1 2 3 » Bildspel